youaretheparty

EN ny.
Första taken, kan det vara? tanken försvinner snabbt
Andra tanken, någon random.
Men kollar man närmre, jovisst var det du. Det var ju det.
Helt overkligt sådär. Som att jag befann mig i en anna värd.
Första frågan, varför?
Sedan kom första ordet. Andra frågan. Varför? Väldigt förvirrad, väldigt förvånad.
Sedan kom din första fråga. Det kunde inte vara sant. Det kunde det inte!
Eller kunde det? Jag var inte säker. Var det ett skämt? Jag frågade inte.
Vi delade ord. Vi lyssnade, och svarade. Inte han och hon, Vi.
Tillsammans.
Sedan kom förklaringen, som jag inte trott skulle komma. Men där var den.
Och den var ljuvlig. Den var suddig. Jag kände mig inte levande.
Förvirrad, förvånad, förväntansfull. Hände detta verkligen? I verkligheten?
Svårt, riktigt svårt att förstå. Tappade kontrollen.
Skrik. Massor av Skrik. Som en dröm, som man bara minns suddigt.
Förvånad över att förklaringarna, var så pass lika.
Även fast dom kom från två olika munnar, två olika hjärnor, två olika hjärtan.
Från två olika människor, som för tio minuter sen, inte vetat någonting.
Det var så enkelt, men ändå så svårt.
Du var så rädd, men ändå så lättad.
Ja, jag var helt galen.
Med ett leende, vet jag fortfarande inte,
om jag kan tro på dom ord som kommit ur din mun.
Så otroligt osannolikt, att dom skulle komma från en person som du.
Verkligen. Chockad.
Men ändå glad.
Så jävla glad.

2008-10-08 @ 13:14:56